Sliten tjej

Det har varit en lång natt, med många timmar vaken. Mardrömmar då jag sovit och ångest då jag inte sovit. Så ett antal extra tabletter fick ta plats i min mage och det hjälpte faktiskt lite. Lite, men jo jag somnade ju faktiskt till slut. Tur det för jag vet inte hur jag hade orkat med dagen idag annars. Som jag inte vet hur jag ska hantera hur som helst. Mår inte överdrivet bra faktiskt. Vill mest ingenting. Ge upp det här. Få tillåtelse att kapitulera. Jag verkar liksom inte vara skapt till att leva det här, vad det nu kallas. Liv kanske. Jag vill hur som helst inte leva mitt om det här är det närmaste att leva jag kommer.

Kommentarer
Postat av: Diana Doss

Du har mått bra innan alla sjukdomar och hjärnspöken flyttade in hos dig, det betyder att det GÅR, det ÄR MÖJLIGT!!!! Dags för hjärnspökena att bli vräkta och flytta ut, lämna dig ifred.

Sv: Förstår dig, i stunden tänker man inte särskilt långsiktigt utan gör bara ad som helst för att dämpa ångesten... Men man får öva öva öva!!!

Är du allvarlig??? Isf, tack så himla jättemkt!
Kram!

2013-05-08 @ 13:50:02
URL: http://attborjalevaigen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0