Farmor+skit+psykolog+blä+tråkigdagpåpraktiken+less

Det har absolut inte gått bra idag. Började med att jag somnade vid fem, vaknade halvsju av att pappa skriker på någon av hundarna och sen var det hopplöst att somna om. Segade med en bok till nio och gick sen upp för att åka till psykologen. Där det inte var lättare. Det blir egentligen bara jobbigare och tuffare för varje gång. Så mycket att ta itu med som jag inte vet om jag är stark nog att kunna bearbeta. Eller snarare, jag är i princip säker på att det finns en hel del av det där som jag inte klarar av just nu.

Det fortsatte med en riktigt usel dag på praktiken. Ingen av mina favvomänniskor var med, även om en av dom är rätt charmig. Men nej,, ingen av alla Gun, ingen Anna-Lisa, ingen Folke, ingen Hasse, ingen Inga, ingen Anna, ingen Ulf och ingen Sonja. Men mest av allt så var inte Gun där. Hon brukar kunna lysa upp även de jobbigaste dagar. Släpade mig igenom det hela och led med mig själv.

På väg hem i bilen med pappa och det tråkigaste, jobbigaste, mest smärtsamma och det absolut värsta som kunde hända hände just. Vi ringde farmor, som grät floder och sa uttryckligen att hon inte vill leva mer. Vi hade ju tänkt att det skulle bli bra när hon kom hem, i och med att det är det enda hon velat sen hon blev inlagd, det enda hon har arbetat för. Vi hade fel. Hon grät och sörjde sin ensamhet. De fysiska besvären gör ingenting lättare. Mediciner med vidriga biverkningar och en hel hög med andra problem; stamning, klåda, extrem trötthet, svårt att gå, svårt att röra sig, ser inte text i tidningen, ser inte dosan till teven, ser inte vilken dag det är i almenackan, hör inte när telefonen ringer eller när det ringer på dörren. Hon är ensam och jag förstår henne, trots hemtjänsten är det tufft för henne och jag vet inte riktigt hur jag ska göra. Jag vill verkligen upp, så jag funderar lite smått på att åka upp på fredag och åka hem på tisdag kanske. Bara för att vara där. Plus då mötet med biståndshandläggaren från kommunen som kommer på måndag. Någon måste vara där då, det verkar som att det blir jag, om någon kan åka upp med mig. Någon lösning måste allt få, vi, och ingen annan heller, kan tvinga henne att vara hemma när hon inte ens vill leva.

Oj vilken föreläsning allt detta blev, Grattis till en helt värdelös läsning för er som tagit er igenom allt.

Kommentarer
Postat av: Eveliina

Så tråkigt att läsa om det med din farmor! :( Hoppas du kommer iväg till henne och kan muntra upp henne lite!

Sv: Tack fina du! fattar inte varför det ska vara så svårt bara...

Kan du inte göra det med henne då? :) bara så du har något att göra?

Men tänk efter nu - vill du verkligen fortsätta leva så här? Kanske är det bättre (även om det verkligen inte känns så!) att bli inlagd och få hjälp där och inte behöva kämpa helt ensam och komma en bit på vägen? Bli fri en gång för alla?
Kram och ta hand om dig!

2013-01-22 @ 18:20:31
URL: http://cupcakedream.bloggplatsen.se/
Postat av: Diana Doss

låter inte som nån höjdardag du haft.. tråkigt att allt kom samtidigt :/ tycker det låter som en bra idé att åka upp till din farmor om du har möjlighet!

sv: ja, och du har också mycket kvar av livet att upptäcka, mycket som väntar på dig! saker som är hundramiljoner gånger bättre än att vara sjuk..

kram

2013-01-22 @ 18:51:44
URL: http://attborjalevaigen.blogg.se/
Postat av: Linnéa

Fina du. Jag önskade att du kunde se alla ljuspunkter i livet. Kram!

SV: Jag är säker på att det inte finns någon som hatar dig. <3

2013-01-22 @ 19:25:05
URL: http://stjarnmoln.blogg.se
Postat av: Patricia♔ ᴳᴽᵀᴱᴮᴼᴿᴳ

Åh vännen, tråkigt att läsa det där om din farmor:( Hoppas du kan åka upp till henne, det skulle nog både du och hon må bra av.

2013-01-22 @ 20:50:47
URL: http://patriciac.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0