Farmor

Idag var dagen då jag och pappa åkte de två timmarna till Falun för att träffa farmor plus alla inblandade kring beslutet om hon får komma hem eller flyttas till ett långtidsboende. Hon själv har ju velat hem ända från början, och efter förra veckans tester hemma visade det sig ju att hon klarar typ allt utom tvätt och matlagning själv hemma. Skönt för det innebär att hon får komma hem på torsdag. Hon var mestadels glad, även om hon är trött på livet. Jag förstår vad hon menar. Hon känner inte riktigt att hon lever, inte gör något med sitt liv. Vilket jag förstår, jag känner precis likadant. Livet är värdelöst för det mesta och livslusten börjar sakta dö inuti.

Ungefär så känner hon, liksom jag, även om hon har lite mer att vara ledsen över än jag. Jag är bara dålig. Hon har faktiskt spenderat 1.5 månad på sjukhus med så dåligt hjärta att hon inte kunnat gå ut ur sängen förrän nu de sista två veckorna. Så framsteg, är stolt över henne.

Jag däremot faller. Och skiter lite i om jag gör det. Det får sluta som det slutar, mer än det orkar jag inte kämpa för..

Kommentarer
Postat av: Eveliina

Du är inte alls dålig! Ge inte upp, vännen! Du har så mycket kvar att leva för!

Sv: Nja, det beror på vad man tycker är kul ;) Men de är okej för det mesta!
Okej, men det enda man kan göra är att testa och se! Funkar det inte så funkar det inte osv.
Kramar

2013-01-14 @ 19:42:58
URL: http://cupcakedream.bloggplatsen.se/
Postat av: Diana Doss

ta dig samman elin, satsa nu! du kan, jag vet att du kan!!!
skönt att hon fick komma hem! :)

sv: jo man blev ju rätt trött mot slutet, men helt klart värt allt! :)
kram!

2013-01-14 @ 21:01:37
URL: http://attborjalevaigen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0