Nattångest

Inatt är en natt då jag inte borde vara ensam, men ensam är jag och jag får väl kämpa under dom premisserna. Dörren ut till hallen är stängd, brorsan ligger och sover alltför lugnt i rummet intill, fönstret är stängt och inga fånglar kvittrar. De enda ljud jag hör är ljud bara jag hör. De skriker men ingen hör, precis som ingen hör mina skrik fastän min hals är hes. Demonerna vet att dem äger mig, att de kan få mig att göra vad som helst, bara de håller fast vid sina beslut. Jag ger upp, kapitulerar inför dem och sedan faller jag då de släpper taget om mig. De säger åt mig att springa, jag skriker NEJ, de skriker ännu högre åt mig att springa, jag gråter och springer, springer och gråter, och faller ihop på trappen där det blir mörkt. Inga demoner som skriker åt mig att jag är bra för att jag gör som dom säger. Inte ens viskar det åt mig. Jag är inte bra alls. De lämnar mig med deras ord ringandes i mitt huvud och jag viskar dem för mig själv. Du är dålig, du är ful, du är äcklig, du är falsk, du är ensam, du är trasig, du är patetisk, du är svag, du är grå. Och jag inser hur förstörd jag är. Jag ligger där på, längst upp på vår mörkgröna trapp med åtta trappsteg och viskar för mig själv. Att jag aldrig kan förtjäna livet.

Kommentarer
Postat av: Diana

Du är bra, du är vacker, du är fin, du är värdefull, du är älskad, du är stark och du kommer klara det här! <3



sv: ja, det är väl deppigheten och att orka med skolan och så.. bra att du skrev lite så jag kan tänka lite på det!



ja, bara en dag till sen heeeeeeelg!!!



kramar!

2012-01-25 @ 14:38:00
URL: http://attborjalevaigen.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0