Hemma

Hemma. Hemma på riktigt och det känns så fantastiskt skönt. Resan har varit underbar, fantastisk och jag har haft det bra under alla dagar. Jag kom hem till ett kallt Sverige, trött och sliten, men glad. Jag kom hem med ett bättre humör och mående än jag åkte med, kom hem med fler spritflaskor, fler minnen, fler skratt än jag åkte med. jag kom hem med mindre ork, och några kilon mindre på vågen, men det var det ändå värt. För det negativa jag fick, som inte var mycket, kunde jag hantera och kommer kunna hantera. jag SKA gå upp de där kilona, jag tänker fortsätta äta choklad, jag tänker tänka tillbaka på de här fina dagarna jag haft. Jag tänker tänka tillbaka på hur fin dagen idag var. Natten var visserligen katastrof, av mindre trevliga anledningar, men dagen har varit så bra. Allting flöt på och i bussen på väg hem från Arlanda insåg jag, till sist, då jag gav upp försöket att inleda läsningen av de sista hundra sidorna på min Tolstojbok, att det här kanske var vändningen. Jag insåg att jag klickade upp Facebook och skulle göra en tråkuppdatering och skriva att yey jag är på flygplatsen och inget mer, men kom på att herregud, vad har jag gjort med mig själv. Med mitt liv. Har jag kastat bort så många år på den här skitsjukdomen, när jag istället kunde ha plockat på mig såna här fina veckor och skratt och tårar och glädjeämnen. Har jag varit så sjuk i detta värdelösa liv att jag missat underbara människor och det vi kunnat göra för varandra. Men framför allt insåg jag medan tårarna rann nerför mina kinder och landade på sätet att jag har det bästa man kan ha för att börja leva. Jag har de finaste människorna man kan ha runt mig. Jag har mamma, som jag egentligen inte kan beskriva med tillräckligt fina ord. hon är perfekt, jag har en tärd med stark pappa och en sargad med öm bror som gjort mer för mig än någon någonsin ska behöva göra för någon. Jag har det underbaraste kvar - jag har livet. Där, bland tusentals lästa ord, till bredden fyllda resväskor, skimrande minnen och mina glansiga gröna ögon började hjärtat slå rätt i vetskap om att det nu fanns en liten hemlighet som för alltid blir både hemlig och sann. En hemlighet om att livet väntar. Det väntar på mig.
God natt. God natt mamma. God natt pappa. God natt bror. God natt älskade. God natt min hund. God natt mina tårar. God natt anorexi. God natt mörker. God natt mitt hjärta. God natt mig själv. Nu ska jag leva.

Kommentarer
Postat av: Eriiza

Ja, det är delvis därför jag flyttar, behöver något
nytt och fräscht att börja på! =D
Hehe, visst, jag kan vara din personliga shopping guide! ;)

Nu säger han att vi visst skall ha kontakt, och vara
vänner. Med mig är det inga problem hur det än
blir, men man får se hur han beter sig sedan när det
väl gäller.. =O

2012-08-21 @ 19:27:58
URL: http://eriiza.webblogg.se/
Postat av: Rebecca

Ville bara säga att det gör mig så fantastiskt glad att läsa det där.

2012-08-22 @ 14:12:15
URL: http://backaintepaback.bloggsida.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0