Första gången igen då

Idag var det första mötet med psykologen efter överdosen. Det har inte blivit lättare alls vartefter åren och överdoserna kommit och gått. Båda har varit många och långa. Många första möten efter överdoser men ingen av psykologerna jag haft under åren har gjort det lätt för mig. Det ska kanske inte vara lätt heller förstås. fick egentligen inte så mycket skäll eller skit, vilket jag inte alls är van vid, förra psykologen var oftast högljudd och arg. Den här psykologen är det inte alls. Pratade varken högre eller lägre än vanligt. Vilket nog gjorde det lättare för honom att prata med mig. Är van vid högljudda diskussioner, så de är lättare att hantera. Eller njae, lättare att härda ut snarare. Men han var tyst, frågade frågor jag inte tänkt på eller behövt besvara alls. Så man kan säga att det var rätt tungt. Kände besvikelsen i väggarna, såg den i hans ögon. Det är nog det jag tar allra allra sämst - besvikelse. Jag vet att jag förtjänar den, oftast, och särskilt nu. Han undrade väl mest hur jag tänkt. Vad jag egentligen ville med alla hundra tabletter. Och faktiskt kom jag bara på ett svar. Jag försökte, tappert, hitta ett alternativt, som låter lite bättre än det enda jag har. Dö. Döden, det var det som var mitt mål, min tanke, min längtan, min enda önskan just då. Och just när jag skriver det, nu, kan jag inte komma på en enda gång jag lyckats överleva en överdos på egen hand. Jag har alltid blivit avbruten på väg mot döden. Ändå slutar jag inte längta efter den. Jävla dödenhelvete. Jagsaknardig jaghatardig jagvillhadig. Nu är det nog ingen bra idé att jag sitter här längre.

God natt.

Kommentarer
Postat av: Patricia♔

Du ska inte dö, inte än på många många år. Du får inte det så det så.



Fick du mitt sms? Skrev ett i bilen på väg hem från bion<3

2012-04-10 @ 23:05:19
URL: http://patriciac.blogg.se/
Postat av: Diana

ja, det ska vi!

jag orkar inte egentligen, men mina prestationskrav tvingar mig att orka.



tack finis <3



men då är det dags att du börjar ta lärdom av dem innan det är försent! <3



kram!

2012-04-11 @ 00:44:42
URL: http://attborjalevaigen.blogg.se/
Postat av: Felicia

Då du blivit avbruten på vägen titll döden betyder det att det inte är det rätta, du ska inte dö, du ska kämpa, för det kan du och det klarar du. Ingen besvikelse från psykologien, det är bara du som ser det så, inte han!



SV:Just nu är det magdans som gäller, sen 10 år tillbaka men jag har dansat allt från tango till street,:P Började på balett när jag avr 6 typ...



Han är 96a, jag 93a, men skiljer typ enbart 2 år då han är född i jjan och jag dec



Värmen är mest för en tumör som kan startas igen av värmen.Det är jag min bror och sen mami och papi, har även en halvbror med egen familj :)))



Precis samma för mig, de utan dom är liksom de med så mkt minnen.



Men nej :/ <3



Nej nu dessa närmaste dagar blir det en massa festande typ, hahaa inte kanske bäst för plånboken, men vatusan jag är ung jag ska leva livet och tar studenten... lär inte spela ngn roll om 20 år!



pusss

2012-04-11 @ 03:23:44
URL: http://fjaelkis.blogg.se/
Postat av: Jasmine

Att skrika är ingen bra metod om man vill göra sig förstådd, kanske har din psykolog insett det.



Ta vara på dig. <3



Svar: Vi har alla våra förmågor, talanger, egenskaper. Det gäller bara att hitta dem - det gäller även dig. :)



Vi får se hur många gånger till jag skriver Högskoleprovet, men jag ska åtminstone skriva det en gång till.



Om din farmor får dig att må bra vore det kanske fint att spendera mer tid med henne - om så bara via telefon? :)



Påsken var för vår del lugn. Vi var på påskmiddag hos R's pappa och firade med familjen där.



Kram

2012-04-11 @ 13:03:57
URL: http://rosanatt.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0