Fattig

Idag var första mötet på ät-enheten hos psykologen. Som alltid hade hon mycket att komma med. Små kommentarer som hon vet att jag hakar upp mig på. Jag tror att hon vet mer än jag tror att hon gör. Lite trygghet i det också, även om det skrämmer mig. Jag vet att ingenting riktigt blir så bra som hon hoppas, men hon var lite stolt över att jag klarat mig utan att ringa en enda gång - bättre än förra året. I och för sig funderade hon på om det var enbart positivt. Vilket det nog inte var, men hon kan ju i alla fall få bli nöjd över något, för framstegen under sommaren har inte varit många. Jag berättade om maten, som jag oftast spyr upp, överträningen, men framför allt ville hon verkligen få fram att trots min rädsla att faila, vilket jag är relativt säker på att den failen kommer, måste jag prova, våga försöka, utan dom har jag ingen chans alls att ta mig ur det här. Jag vet det, lite, men ändå - jag har inget att välja på. Problemet är när jag tar det steget och vad som händer då. Hon har i alla fall ordnat upp lite i mitt huvud, som hon alltid gör. Eller inte alltid, men oftast. Jag behövde den omorganisationen just nu, då jag själv börjar tappa kontrollen. Dessutom ska hon ordna med tabletterna, hon vet hur väl jag behöver dom för att ta mig ut. Utan henne vette tusan hur det senaste året skulle varit. Min lilla hjälpreda. Hon kan fixa det mesta den kvinnan. Tack för att du finns.

Ikväll har jag ätit kyckling. Eller ja, det var vid fem så kväll vet jag inte. Det känns sådär, men det är mindre svårt idag än igår. Tack och lov.

Kommentarer
Postat av: camilla

hur känner du det nu?



ja du har så rätt, tack för att du påminner mig :)

kommer knappt ihåg hur det var början eller jo de gör jag ju men jag intalade mig ju att jag mådde så mkt bättre och visst mååde jag bättre då än innan jag började på äs men jämför man nu med i januari så är skillnaden enorm o tänk vad mkt man lärt sig och insett? aldrig trodde jag att jag skulle kunna äta så mkt som jag gör utan att sprinag upp i vikt.



ååå eller hur:D romerska bågar menar du? visst är de kalasgoda :D dubbelnougaten vågar du ikväll:D? jag har ätit upp en påse på 500g choklad idag känns så där menmen finns värre saker att göra.



min vecka har vart bra :) ganska lugn o skön. Ska träffa lite vänner nu efter jobbet denna veckan annars inga större planre :)



ha en toppenkväll kramar

2011-08-09 @ 19:59:14
URL: http://resanupp.devote.se
Postat av: Julia

Skönt att hon förstår dig eller aa verkar som hon gör det iaf ?



Fast vi måste inget. Om jag inte hade hört av mig hade jag inte träffat så många som jag gjort så..



Jo. Fast det har inte vart något bra nu. Skriver inte så mycket om just det på bloggen för det är triggande och vill inte vara triggande..



kram

2011-08-09 @ 20:55:29
URL: http://hoppetomlivet.blogg.se/
Postat av: Julia

Vet inte kanske 7-8 st kanske..



Joo de är de, har aldrig skrivit om det så mycket så.. men aa du får veta om du vill men vill inte skriva ut det helt på bloggen.



Okej joo dem lär ju sig oxå, när dem känner personen och så .



kram

2011-08-09 @ 21:02:56
URL: http://hoppetomlivet.blogg.se/
Postat av: Patricia

Gumman, det känns så som att du har gett upp. Låt det inte hända.

En vacker dag ska vi träffas också, så det så!

<3

2011-08-09 @ 21:18:10
URL: http://patriciac.blogg.se/
Postat av: Linda

Kämpa på ge inte upp,Jag vet hur jobbigt det är!

2011-08-09 @ 21:34:32
URL: http://www.mymmlan.blogspot.com
Postat av: hanna

Förutom viktuppgång så tycker jag inte det är något som känns fel. Ja om man undantar ibs. Dagens mat? Dom flesta dagars mat. Äter ju mer än en macka till lunch.



Här är det tvärångest också. Är på landet med mina föräldrar och är mätt. Äcklig.

2011-08-09 @ 23:04:03
URL: http://uppfortsomfan.blogg.se/
Postat av: Don't mind me

Det är en sak att äta, en annan sak att motstå kompensationsbeteenden. Men man kan aldrig lyckas utan att försöka.

2011-08-10 @ 17:55:30
URL: http://dontmindme.blogg.se/
Postat av: Malin;

Nu var det en mindre evighet sedan, precis som vanligt, och jag vet inte, det är rätt svårt att få ut något ordentligt svar genom att läsa det du har skrivit om här. Hur går det för dig egentligen? (Hur trassligt är det på en skala 1-10 sådär?) Och hur mår du?



Trots det faktum att jag inte skriver så ofta, så brukar jag försöka ta mig in här och läsa ibland och jag håller en tumma (för två tummar ger otur, det vet du va?) så hårt, oehört hårt, för att det ska ordna upp sig för dig. Att du ska få må bra och kunna uppskatta det fina som faktiskt finns i livet. Det finns för mycket saker att se fram emot för att konstant ägna sig åt att sakta men säkert dö, glöm aldrig bort det. Var rädd om dig vännen, kämpa <3

2011-08-10 @ 19:33:43
URL: http://hallonte.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0