Selektiv nolltolerans

Just nu rusar min kropp. Tusen tankar samma huvud, samma tusen känslor i själen. Klockan är mycket, jag missade mellot, har självskadat med en kork från en flaska drickyoghurt, middagen blev för mycket så den sprang jag ifrån, sjuksköterskor ränner här och det finns egentligen bara två bra saker att jag är här och det är att jag inte kan dö, och att rumskompisen är fantastisk. Det spelar ingen roll vad jag gör här, jag får ändå skit för det mesta av det. Maktgalen ynkrygg till läkare (alternativet är inkompetent klant, alternatuvt uttråkad latmask - take a pick). Så med värre självmordstankar än på flera år kommer jag bli utkastad härifrån på måndag.

RSS 2.0