Framsteg...?

Just nu är saker lite i oordning. Kanske för att jag inte har koll på saker, för det är så förbannat mycket på alla håll och kanter. I natt sov jag två timmar och är därmed helt slut. Oron för min lilla bebis börjar lugna ned sig då de ringde och sa att om EKG visar bra värden får hon åka hem idag. Så otroligt skönt, även om det gått fyra dagar nu. Hon har varit orolig, trött och nere, så jag hoppas att hon kan få ro när hon kommer hem. Vi bestämde att både hon och jag är hos mamma och pappa någon dag. Är så otroligt nervös för hur hon kommer vara. En sak som ordnar sig, hoppas jag. Sedan är allt annat en enda röra. Mamma är besviken på typ allt jag gör, och är duktig på att tala om det. Lillebror vägrar fortfarande att prata med mig. Oroligt här på hemmaplan, men ja, det är inte upp till mig hur vi ska göra. I måndags gjorde jag mitt första pass på demensboendet där jag gjorde min praktik under utbildningen. Gick bra. Har idag gjort klart mitt examensarbete och fått bra kritik av en lärare jag hade förr som läst för att kolla så att jag kan lämna in det. Nu väntar jag på att en kompis också läser och kommer med kommentarer innan jag lämnar in det. FÖR TIDIGT till och med!! Det känns sådär med allt alltsså: en del bra och en del dåligt. Jag orkar verkligen inte med all sån här tumult. Så kämpa Elin!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0