Ja, jag lever

Hej fina ni! Är så glad för att ni hör av er, även på fb. Jag lever och försöker även LEVA. Det går sådär. Det är mycket som händer. Som många av er (och andra) sa så var det för tidigt för mig att börja jobba igen. Jag har saknat så fruktansvärt att arbeta, ta vara på mig själv, njuta av att kunna något. Men det hela visade sig vara en falsk förhoppning. Så nu är jag här igen. Totalt utmattad, en tur till ICA kräver halva dagen. Det är de där sakerna man ska göra ensam som inte riktigt fungerar. Det är så förbannat tungt att bara skriva det här inlägget, för min hjärna kokar över. Att titta på teve fungerar endast om det är reklam så jag hinner andas. Jag gläds åt att ha en fantastisk familj och underbara vänner. Jag bär på mycket ånger, jag skäms för saker jag INTE BORDE skämmas för, vilket jag vet men kan INTE undvikas. Den författande har också utvecklat ett ännu allvarligare självskadebeteende och har väl egentligen bara tagit steg bakåt. Förutom sömnmässigt. Fick Melatonin (Circadin) och får nu sova så jag inte vaknar hela tiden, utan bara nästan hela tiden. Men jag är glad över framstegen på det planet. Att gå in i väggen var, ska erkännas, inte så lindrigt som människor med psykisk ohälsa beskrivit (och då ser jag tämligen mörkt och negativt inom sådana ämnen). Nej, det var visst en depression likt vilket annan orsak depressionen än har. Det vill säga så är måendet inte riktigt som man kunde önska. Men jag kämpar och kommande vecka tar jag och pojkvännen oss två timmar bort, rakt ut i svenska öknen: skogen. Stugan, sjön, en nybyggd brygga, två gamla tanter till vovvar och ja, lugn. Det får räcka med det här megalånga inlägget.

Kommentarer
Postat av: A

Vad skönt att höra av dig!! Även fast nyheterna inte är bra...Rätt, att bli utmattad, gå in i väggen är INTE lindrigt!! Jag försöker hålla mig lugn, men ofta ofta blir jag rädd för att det ska ta låååång tid att bli bra igen. När jag läser om andra utmattade så inser jag att det kan ta år! Det kanske inte bara var det att du arbetade utan att det var så MYCKET på en gång, för visst pluggade du samtidigt? Och så plus att du inte mådde så jättebra då heller. Och SÅ tråkigt att du fått äs igen!! Från övervikt till undervikt är ett rejält steg! Jag känner själv att jag just nu har ett stört förhållande till mat och min kropp, men underviktig lär jag inte bli, för mina kilon sitter fastklistrade verkar det som...Men du får väl hjälp för ätstörningen? Eller funkar det inte nu när du är utmattad samtidigt? Det blir ju liksom väldigt mycket på en gång. Jag går en behandling på en stressmottagning och bara det är rätt så krävande. Jag hoppas verkligen att du snart får komma ur det här allra värsta!! Vet ju så väl både hur det är att vara deprimerad och utmattad och jag kan tänka mig att en ätstörning PÅ det måste vara rena tortyren! Stor kram!!!

2017-08-19 @ 20:18:55
URL: http://annmi.blogg.se
Postat av: Jasmine

Elin, var stark och våga tro på att du kommer må bättre. Ta vara på dig och din man - tur att ni har varandra!
Kram

2017-08-20 @ 16:06:47
URL: http://rosanatt.blogg.se
Postat av: Sophia%20

Kramar bästa Elin. Saknat dig❤

2017-08-20 @ 21:34:11
Postat av: LIL' BABUSTYLE - Here's my story

Åh... vad tråkigt att det inte blev som du hoppats på... Jag hatar såna där falska förhoppningar som kroppen ger.. Känner nu att jag är redo för praktik, för att det går så bra med hundpassning, men vet med mig att jag kommer krascha efter en vecka.. :( Att gå in i väggen är så oerhört tungt. Man skäms så enormt och får ångest och dåligt samvete över att inte klara av så mycket som man egentligen vill...

Jag önskar jag kunde hjälpa dig på något sätt. Du är så himla, himla stark. Du klarar det här! <3

2017-08-22 @ 13:16:24
URL: http://nouw.com/lilbabustyle
Postat av: Mia

Åhh, vad gott att du får sova i alla fall Vännen även om allt annat nu är tufft, tänker på dig!
Kramar Mia

2017-08-23 @ 13:36:46
URL: http://https://overlevare80.blogspot.se/
Postat av: Tisa

Hoppas du känner dig bättre snart <3
Kramar

2017-09-06 @ 11:47:25
URL: http://nouw.com/apeaceofmee

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0